Danmark

13. maj 2010

VOLDEN SKYLDES IKKE FATTIGDOM ELLER SOCIALE FORHOLD – kriminalitetens forhold i Sverige og svenske iaggtagelser


Sarnecki lyver

Nationell Idag, nr. 17, 2010, skrevet af NDs Vávra Suk

Dansk version først – med al respekt for Sverige

og svenskerne – svenske version umiddelbart derunder

Fatalt dødeligt angreb på 78-årig Inger i Landskrona peger på et af establismentets ømme punkter – forbindelsen mellem visse typer af kriminalitet og etnicitet. Ifølge kriminolog Jerzy Sarnecki er denne kobling, i princippet, ubetydelig, men det er ren løgn.

Hvad synes at generere de fleste anlæg for mordet på fruen er, at det kan skabe “racisme” – at folk kan tage til efterretning, at forbindelsen mellem den grasserende indvandring og det stadigt mere usikre samfund, et forhold, som medierne forsøgte at gemme på alle mulige måder, herunder “vitpixling”, og som vi rapporterede om i dette numre.

Kriminologen Jerzy Sarnecki er specielt fremstillet fremhævet i medierne på grund af hans evne til altid at tilgive kriminelle, når de tilhører de mindretal, der skal værnes meget om. Når indvandrerbander fyrede på politistationen i Södertälje med automatiske våben, så det var en “Busstrejke”. Når antallet af voldtægter er stigende, er det på grund af “øget anmeldelsestilbøjelighed “, og antallet af våben i samfundet er slet ikke steget, men “det synes at være muligt, at de øgede politiressourcer leder til det indtryk, at der kontrolleres personer og findes flere knive.”

Efter mordet på Inger, og det blev dag igen: “Den væsentligste forklaring på denne overrepræsentation er, at indvandrere generelt lever i dårlige sociale forhold”, og at hvis “man sammenligner svenskere og indvandrere, der bor på de samme betingelser, så er forskellen meget, meget lille “. (SVT Rapport 2010/04/04)

Undertegnede har den tvivlsomme fornøjelse at have haft Jerzy Sarnecki som foredragsholder, da jeg læste et par kurser i kriminologi ved Stockholm University. Allerede i kursusmaterialet modsagdes påstandene, som Sarnecki slynger ud i medierne.

Ligesom der er mange almindelige mennesker uden Sarneckis kriminologiske “Viden”, der allerede har mistanke om, at indvandrere har en betydelig overrepræsentation, især i tilfælde af grov vold og sædelighedsforbrydelser. Desuden kan nogle grupper af indvandrere være de, der dominerer, mens andre grupper findes slående lidt i statistikker over kriminalitet. Og nej, ikke engang fattige svenskere er involveret i massevoldtægt.

I de seneste år har man bevidst gjort statistikker om indvandrerkriminalitet svært tilgængelige, men der er tal fra 1996, som det nationale Kriminalpræventive Råd (BRÅ) har udarbejdet. På det tidspunkt registreres procent 56 i dømt for voldtægt (herunder forsøg) af personer med udenlandsk baggrund (formentlig i året før). For røveri, var det 53 procent for mord og manddrab 50 procent. (BRA Ahlberg 1996). Der er en enorm overrepræsentation. Med tanke på den omfattende indvandring synes disse tal ikke have været aftagende siden.

Sarneckis kollega professor Hanns von Hofer turde at være mere åbenhjertig; det er formentlig en af grundene til at han aldrig kommer til syne i medierne. Så her skriver han i sin bog kriminalitet i Europa:

“Siden midten af 1960’erne, skyldes stigningen i alvorlige forbrydelser til “den ikke-svenske” befolkning.”

Hvad kan årsagen være? Sarnecki med tilhængere siger, at disse forbrydelser accepteres ikke i nogen kultur, og at der er fattigdom, sårbarhed, traumatiske oplevelser og andre “socio-økonomiske grunde”, som ligger bag. Kort sagt, siger Sarnecki at svenskerne i samme situation ville havde haft samme høje niveau af kriminalitet.

Men dette modsiges af det nationale Kriminalpræventive Råd’s egne rapporter. Allerede i BRÅ-rapport udarbejdet af Jan Ahlberg i 1996 pegedes på en store overrepræsentation, der ikke kan forklares ved de såkaldte kaldte socio-økonomiske årsager. BRÅ lavede en opfølgning i 2006, som bekræftede denne konklusion. Ifølge lektor Peter Martens BRÅ, som har arbejdet med den nye betænkning, er kun ti procent af indvandrere involveret kriminalitet, der kan begrundes i lavere levestandard. Tilbage er de resterende 90 procent, som han hævder skal forklares på “andre måder”.

Er 90 procent “meget, meget mindre” end 100 procent, ifølge Sarneckis matematik?

BRÅ: Kun 10 procent af indvandrere overrepræsentation kan forklares med fattigdom.

Hvis man ser på grupper af indvandrere, der er overrepræsenteret, så kan man kan få en idé om, hvad “andre måder” kan være af forklaring.

Opgørelserne af svenske borgere viser, der er i statsborgere fra de nordiske lande, Vesteuropa, Nordamerika og Australien. Højeste overrepræsentation har statsborgere fra Afrika og Sydamerika. “(Kriminalitet i Europa, prof.. Hanns von Hofer, SU)

Indvandrere, der kommer til Sverige fra andre vestlige lande har dermed de lave kriminalitet end svenskerne. Da lidt over halvdelen af Sveriges indvandrere er vesterlændinge (dette tillader oversætteren sig at tvivle meget på!! Vi har kanske glemt naturalisationerne og de naturaliseredes børn), så det er derfor den anden gruppe, som tegner sig for halvdelen af hele repræsentationen. Følgende citat kan give en indikation af kulturens betydning for kriminalitet:

“De vil ofte komme fra lande, hvor kvinder har en underordnet holdning og hvor mænd tvinger sig til sex, og det er en forbrydelse i Sverige. Det er nødvendigt at tale om. “(Lars-Olof Kallings, professor i Medicin og FN’s udsending i aids-området i tv-interview)

At kulturen ville være irrelevant, og at mordet på fru Inger lige så godt kunne være sket i en by med en svensk befolkning lyder lige så troværdigt som Sarnecki kalder dem, der skød med automatpistoler mod politistationen i Södertälje for “busdrenge”.

At der er store forskelle mellem vores og fjernindvandrernes kulturer ved enhver, der har oplevet det i hverdagen. Vi vesterlændinge kan finde det mærkeligt og temmelig ubehageligt, når folk fra bestemte kulturerne stimler sammen og skændes om ligegyldige småting, maser sig frem, snyder i køen og opfører sig generelt respektløse, mens de synes at mene, at dette giver dem “respekt”. Ingen af os ønsker at være ligesom dem. Vores respekt er ikke den samme som deres respekt.

Men det er intet imod det had og den foragt, som mange af dem synes at føle for os. Vores opfattelse af den venlighed vi viser opfatter de som fejhed, vores ambition om at løse konflikter ved gensidig aftale, det ser de som eftergivenhed. Disse mennesker ser med afsky på svenskeren og hans liv, og ville ikke gerne integrere sig og “bliver svenskerne”.

“Når vi er ude i byen og røve, så vi er krigere, vi er i krig med Svenskerne,” siger en ung indvandrer interviewet i Petra Åkesson C-niveau i sociologi ved universitetet i Lund. Hvor mange af os genkender ikke det?

Det plejede hedde sig, at vi er i flertal og skal være tolerante mod de fattige, dårligt stillede mindretal, hvis kriminalitet – som i mange tilfælde er klart motiveret af ren racisme mod os – når vi ikke “lukker dem ind”. Disse grupper er altid klassificeret som mindretal, på trods af, at de er i de fleste i  Rinkeby og Rosengård, og snart i Landskrona. Faktisk er det sådan, at det ikke har at gøre med, hvem der er i mindretal eller i flertal, men det er meget etniciteten, der er afgørende for establismentet.

Når det kommer til det egentlige er ikke alle lige meget værdi for vores magthaverne, men det er vi vesterlændinge, som altid er the bad guys, der skal trykkes ned og tvinges til at acceptere. Det er her Sarneckis løgne kommer ind. Kun for at bortforklare og give os en følelse af skyld skal vi holde os på måtten.

Når sorte nu har magten i Sydafrika, så opfører establismentet sig i Sverige, som om det var paradis på jorden, selv om det er blevet et af de værste lande i verden med hensyn til mord og voldtægter. Ikke et pip af kritik er hørt om et lille mindretal af befolkningen, der bliver forfulgt, fjernes i kvoter, frarøves deres gårde og myrdes – dette mindretal har den forkerte hudfarve.

Sverige er på vej mod præcis den samme situation som Sydafrika, hvor vi Vesterlændinge forventes at komme i mindretal allerede i min levetid. Regn da ikke med, at vi vil få en privilegeret position, hvor vi kommer ind med kvoteordning og oversvømmes med penge, bare fordi vi er et mindretal – vice versa.

Kilder til artiklen findes nederst, hvoraf det ene jævnligt ikke virker

——————————–

Supplement om os bekendt nyeste sammenlignende opgørelse om kriminaliteten i Sverige:

https://danmark.wordpress.com/2009/02/12/indvandrernes-og-deres-boerns-kriminalitet-i-sverige-helt-som-i-danmark/

Svenske original version:

Sarnecki ljuger

Dödsmisshandeln på 78-åriga Inger i Landskrona har satt fingret på en för etablissemanget öm punkt – kopplingen mellan viss typ av brottslighet och etnicitet. Enligt kriminologen Jerzy Sarnecki är denna koppling i princip försumbar, men det är ren och skär lögn.

Det som verkar bekymra etablissemanget mest med mordet på Inger är att det kan skapa ”rasism” – att människor kan ta fasta på det samband mellan den skenande invandringen och det allt otryggare samhället, ett förhållande som massmedierna försökt att dölja på alla möjliga sätt, bland annat genom den ”vitpixling” som vi rapporterar om i detta nummer.

Kriminologen Jerzy Sarnecki har blivit speciellt framlyft i medierna tack vare sin förmåga att alltid ursäkta förbrytare när de tillhör de minoriteter som det ska vurmas särskilt mycket för. När invandrargäng besköt polishuset i Södertälje med automatvapen så var det ett ”busstreck”. När antalet våldtäkter ökar så beror det på ”ökad anmälningsbenägenhet”, och antalet vapen i samhället har inte alls ökat, utan ”Det förefaller vara så att de ökade polisresurserna har lämnat ett avtryck i att man kontrollerar flera personer och hittar flera knivar”.

Efter mordet på Inger var det dags igen: ”Huvudförklaringen till den här överrepresentationen är att invandrarna generellt sett lever under sämre sociala förhållanden”, samt att om ”man jämför svenskar och invandrare som lever under samma förhållanden så blir skillnaden mycket, mycket mindre”. (SVT Rapport 2010-04-04)

Undertecknad hade det tvivelaktiga nöjet att ha haft Jerzy Sarnecki som föreläsare när jag läste några kurser i kriminologi på Stockholms universitet. Redan i kursmaterialet motsades dock de påståenden som Sarnecki hasplar ur sig i media.

Precis som många vanliga människor utan Sarneckis kriminologiska ”kunskaper” redan misstänker så har invandrare en markant överrepresentation, i synnerhet när det gäller grova vålds- och sexualbrott. Det är dessutom vissa invandrargrupper som dominerar medan andra märks påfallande lite i brottsstatistiken. Och nej, inte ens fattiga svenskar ägnar sig åt gruppvåldtäkter.

De senaste åren har man medvetet gjort statistik kring invandrarbrottsligheten svårtillgänglig, men det finns siffror från 1996 som Brottsförebyggande rådet sammanställt. Då var 56 procent av de lagförda för våldtäkt (inklusive försök) personer med utländsk bakgrund. För rån var det 53 procent och för mord och dråp 50 procent. (BRÅ Ahlberg 1996). Det är en enorm överrepresentation. Med tanke på den omfattande invandringen lär dessa siffror inte ha minskat sedan dess.

Sarneckis kollega professor Hanns von Hofer vågar vara mera frispråkig, vilket förmodligen är en anledning till att han aldrig syns i media. Så här skriver han i sin bok Brottsligheten i Europa:

”Sedan mitten av 1960-talet kan ökningen av grövre brott tillskrivas den ’icke-svenska’ befolkningen.”

Vad kan det bero på? Sarnecki med anhang brukar säga att dessa brott inte är accepterade i någon kultur och att det är fattigdom, utsatthet, traumatiska upplevelser och andra ”socioekonomiska orsaker” som ligger bakom. Kort sagt menar Sarnecki att svenskar i samma situation hade haft samma höga brottslighet.

Men detta motsägs av Brottsförebyggande rådets egna rapporter. Redan i den BRÅ-rapport som Jan Ahlberg sammanställde 1996 påpekades just att den stora överrepresentationen inte enbart kan förklaras med de så kallade socioekonomiska orsakerna. BRÅ gjorde en uppföljning år 2006 som bekräftade denna slutsats. Enligt docent Peter Martens på BRÅ som arbetat med den nya rapporten är det till och med så att endast tio procent av invandrares brottslighet kan motiveras med sämre levnadsstandard. Det kvarstår 90 procent som han menar måste förklaras på ”något annat sätt”.

Är 90 procent ”mycket, mycket mindre” än 100 procent, enligt Sarneckis matematik?

BRÅ: Bara 10 procent av invandrarnas överrepresentation kan förklaras med fattigdom

Om man tittar på vilka invandrargrupper som är överrepresenterade så kan man få en fingervisning om vilket ”annat sätt” som kan ge förklaringen.

”Lagförningsfrekvenser som för svenska medborgare återfinns hos medborgare från de nordiska länderna, Västeuropa, Nordamerika och Australien. Högst överrepresentation har medborgare från Afrika och Sydamerika.” (Brottsligheten i Europa, prof. Hanns von Hofer, SU)

Invandrare som kommer till Sverige från andra västerländska länder har alltså lika låg brottslighet som svenskar. Eftersom dryga hälften av Sveriges invandrare är västerlänningar, så är det alltså den andra hälften som står för hela överrepresentationen. Följande citat kan ge en antydan om kulturens betydelse för brottsligheten:

”De kommer ofta hit från länder där kvinnan har en underordnad ställning och där män tilltvingar sig sex, och det är ju ett brott i Sverige. Det måste man tala om.” (Lars-Olof Kallings, professor i medicin och FN-sändebud i AIDS-frågor i TV-intervju)

Att kulturen skulle sakna betydelse och att mordet på Inger lika gärna kunde ha hänt i en stad med svensk befolkning låter lika trovärdigt som när Sarnecki kallar dem sköt automateld mot polisstationen i Södertälje för ”buspojkar”.

Att det finns stora skillnader mellan vår och fjärrinvandrarnas kulturer vet alla som upplevt detta i vardagen. Vi västerlänningar kan tycka att det är märkligt och rätt så obehagligt när folk från vissa kulturer ska brösta upp sig och gräla om minsta struntsak, armbåga sig fram, tränga sig före i kön och bete sig i största allmänhet respektlöst samtidigt som de verkar tro att detta ger dem ”respekt”. Ingen av oss skulle vilja bli som dem. Vår respekt är inte samma som deras respekt.

Det är dock ingenting mot det hat och förakt som många av dem verkar känna mot oss. Vår vänlighet uppfattar de som feghet, vår ambition att lösa konflikter i samförstånd ser de som undfallenhet. Dessa människor ser med avsky på svenskhet och skulle för sitt liv inte vilja integrerar sig och ”bli svenskar”.

”När vi är ute på stan och rånar, så krigar vi, vi krigar mot svenskarna”, säger en ung invandrare som intervjuats i Petra Åkessons C-uppsatts i sociologi, Lunds universitet. Hur många av oss känner inte igen detta?

Det brukar heta att vi som är i majoritet måste vara toleranta mot de stackars utsatta minoriteterna, vars brottslighet – som i många fall uppenbart är motiverad av ren rasism mot oss – beror på att vi inte ”släpper in dem”. Dessa grupper betecknas alltid som minoriteter, trots att de är i majoritet i till exempel Rinkeby och Rosengård, och snart i Landskrona. I själva verket är det nämligen så att det inte har något att göra med vem som är i minoritet eller majoritet, utan det är själva etniciteten som är det avgörande för etablissemanget.

När det kommer till kritan är alla inte alls lika mycket värda för våra makthavare, utan det är vi västerlänningar som alltid är skurkarna och ska tryckas ner och tvingas ta emot. Det är här Sarneckis lögner kommer in, för att bortförklara, ge oss skuldkänslor och hålla oss på mattan.

När de svarta nu fått makten i Sydafrika så beter sig etablissemanget i Sverige som om det vore paradiset på jorden, trots att det blivit ett av de värsta länderna i världen vad gäller mord och våldtäkter. Inte ett knyst av kritik hörs mot att en liten minoritet av befolkningen blir förföljd, bortkvoterad, bestulen på sina gårdar och mördad – de har ju fel hudfärg.

Sverige är på väg mot precis samma situation som Sydafrika, där vi västerlänningar beräknas bli i minoritet redan inom min livstid. Räkna då inte med att vi kommer att få någon privilegierad ställning där vi kvoteras in och överöses med pengar bara för att vi blir en minoritet – tvärtom.

Vávra Suk

Några källor

http://www.nationellidag.se/visa/default.asp?notisID=4000&q=ahlberg+socioeko&x=0

http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=1brottslsveutland.pdf&url=/dynamaster/file_archive/051214/e7dae113eb493479665ffe649e0edf57/1brottslsveutland.pdf

Euro-administratorerne vil fremad – PRÆCIS SOM FORUDSET


http://www.nzz.ch/nachrichten/wirtschaft/aktuell/den_euro_mit_einer_wirtschaftsregierung_retten_1.5710010.html:

Den Euro mit einer Wirtschaftsregierung retten

Die EU-Kommission fordert Eingriffe in nationale Haushaltspolitik

“…Kommissionspräsident José Manuel Barroso will dem Euro neues Leben einhauchen.
Die EU-Kommission will dem bedrängten Euro mit einer europäischen Wirtschaftsregierung «neuen Lebensatem einhauchen». Brüssel verlangt Einblick in die Budgetplanungen der Euro-Mitgliedsstaaten noch vor den nationalen Parlamenten.

(ddp) Zur Überwindung der Euro-Krise will die EU-Kommission die Mitgliedstaaten an die Kette legen. Notwendig sei ein Eingreifen in die Budgetplanungen der Euro-Partner, erklärte Kommissionspräsident José Manuel Barroso am Mittwoch in Brüssel. Nur so könne die Politik auf europäischer Ebene gesteuert werden. Zudem sollen Ungleichgewichte unter den Europartnern abgebaut und die Zähne des Stabilitätspaktes geschärft werden.

Eine Änderung des Lissabon-Vertrages ist aus Sicht von Finanzkommissar Olli Rehn dafür nicht notwendig. Der deutschen Bundeskanzlerin Angela Merkel gehen die Vorschläge deswegen nicht weit genug. «Wir glauben, dass man Vertragsänderungen einbeziehen müsste, wenn man einen wirklich starken Stabilitäts- und Wachstumspakt haben will», sagte sie in Berlin…”